Hade Kafka Aspergers syndrom? Hade Kafka överhuvudtaget något sexliv? Upplevde Kafka sig jagad av demoner? Deltog han aktivt i anarkisternas möten i Prag? Stämmer det att han hela livet bodde kvar i sitt föräldrahem? Vad gjorde Kafka på jobbet? Var Kafka helt ointresserad av att publiceras? I tio högintressanta essäer berättar Hans Blomqvist om dessa och andra aspekter på fenomenet Franz Kafka.

Hans Blomqvist, som tillsammans med Erik Ågren översätter Franz Kafkas samlade skrifter till svenska, har med andra ord gjort det igen – tidigare utkom han med boken Den oerhörda värld jag har i mitt huvud – om Franz Kafkas skrivande som var en undersökning av Kafkas egna kommentarer till sitt skrivande, små men viktiga noteringar i brev och dagböcker som vid skärskådan visar sig innehålla en mängd intressanta upplysningar, både om hur Kafka faktiskt bar sig åt när han skrev (på natten, spontant, utan riktlinjer, utlämnad åt den okontrollerbara inspirationen, utan att ha minsta förhandsaning om vart texten var på väg) och vad de gåtfulla berättelserna som en hel värld av brydda läsare alltjämt grubblar över kan tänkas handla om.
Boken som nu kommer innehåller tio nya essäer som tar upp tio andra aspekter på fenomenet Kafka.
Den första essän ställer sig frågan om Kafka överhuvudtaget hade något sexliv.
Med fästmön Felice Bauer som han var förlovad med i fem års tid och skrev över 500 brev till hade han aldrig sex, det är uppenbart.
Men hur var det med butiksflickan på Zeltnergasse? Och Hansi Szokoll, servitrisen om vilken det sas att "hela kavalleriregementen hade ridit fram över hennes kropp"? Och den mystiska "G. W."? Och i vad mån besökte Kafka bordeller? Och när det kom till hans kanske största kärlek, den passionerade affären med översättaren Milena Jesensk -Pollak, och även hans finstämda närhet till fästmön under det sista smärtsamma sjukdomsåret Dora Diamant – vilka konkreta fakta finns att finna i dessa mytomspunna kärleksförhållanden?
Blomqvist lägger faktafragment till faktafragment som den noggranne expert han är och presenterar välgrundade svar på de dimhöljda frågorna kring Kafkas sexliv.
Essä nummer 2 reser en helt annan fråga: Hade Kafka Aspergers syndrom?
Påståendet har kommit upp i olika sammanhang, att Kafka kanske hade den speciella typ av autism som beskrivits av den österrikiske barnläkaren Hans Asperger och som kännetecknas av hög begåvning – ofta med påfallande nördig framtoning – i kombination med vissa typiska svårigheter i kontakten med omvärlden.
Blomqvist undersöker hur Aspegersyndromets olika särdrag kan tänkas stämma in på Kafka.
För Aspergare är det viktigt med fasta rutiner, dvs att vakna samma tid varje dag, äta samma sak, ta samma väg till arbetet, ha samma kläder på sig osv. Förändringar skapar oro eller rentav panik.
Aspergare är ofta ljudkänsliga, kan uppleva minsta störande ljud, till exempel lite buller från grannen, som ohyggligt besvärande, vilket beror på att de har svårt att sortera sinnesintryck och avskärma sig från ovidkommande detaljer.
De kan också ha svårt att skilja mellan bokstavliga och metaforiska betydelser av ord och uttryck. Formuleringar som "spetsa öronen" och "slänga ett öga" kan låta obehagliga.
De uttrycker sig ofta omständligt och hyperkorrekt och kan låta som om de läste innantill ur en akademisk avhandling.
De har ofta svårt att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner och kan uppleva lättsamt umgänge som ohyggligt krångligt. De känner sig bortkomna i den vardagliga konversationen och misstänker att den styrs av intrikata regler som de inte har förmåga att sätta sig in i.
De har ofta svårt att planera sina arbetsuppgifter och bedöma hur lång tid saker och ting tar. Å andra sidan arbetar de ofta extremt noggrant, uthålligt, koncentrerat och har ett imponerande gott minne och ett oslagbart sinne för detaljer.
De är inte ovanligt att de har svårigheter med motoriken. På skolans gymnastiklektioner är de sannolika kandidater till att väljas sist när det ska spelas brännboll.
På punkt efter punkt visar Blomqvist hur Kafka förhåller sig till allt detta, med belägg från breven och dagböckerna och Kafkas närmaste. Som t ex några rader i ett brev till Max Brod: "Jag vill bara ställa en fråga, som Du kanske kan besvara omgående. Om exempelvis åtta personer sitter runt ett bord och talar med varandra: när och hur bör man då yttra sig för att inte uppfattas som tystlåten?"
Vi ska inte här föregripa resultatet av Blomqvists undersökning, för det här är mycket spännande, men vi vågar gissa att många läsare kommer att kapitulera fullständigt inför Blomqvists metodiska argumentation.
Därefter följer den ena högintressanta essän efter den andra. Upplevde Kafka sig som jagad av demoner? Deltog han aktivt i anarkisternas möten i Prag? Stämmer det att han hela livet bodde kvar i sitt föräldrahem? Vad sysslade han med på sitt jobb? Var han verkligen så ointresserad av att publiceras som ofta påståtts?

Hans Blomqvist: Gemenskapen har sina demoner och ensamheten sina – Essäer om Franz Kafka. Mjuka pärmar med flikar, sydda ark, högkvalitativt bokpapper, 224 sidor. ISBN 978-91-7742-304-1.